När man en helt vanlig jobbdag som idag står så här i kassan lite lätt sysslolös, börjar man ju ofrånkomligen att tänka på Agaton Sax. Som ung* slukade jag under sommarlovsmånaderna allt vad jag kom över av Agaton Sax från Skärhamns stadsbibliotek. Men känner då dagens unga till denna eminente privatdetektiv? Antagligen inte. Ständigt undrandes står man då här - när kommer Nils-Olof Franzéns fantastiska 60-tals deckare i nytryck? Jag har även sedan länge pixpaxat att mitt framtida blåsinstrumentsfyllda popband ska heta inget mindre än "Agathon Sax"**.
* Detta skulle gissningsvis varit någon gång i 10-årsåldern.
** Ett "H" tillagt för finessens skull.
För mer information kan jag gladeligen hänvisa till denna förträffliga blogg:
http://svenskapanoptikon.wordpress.com/2008/05/04/agaton-sax-och-datamaskinen/
1 kommentar:
Hej,
Kul att du är förtjust i Agaton Sax! Han har lite orättvist hamnat i skuggan av Ture Sventon - båda två är på var sitt sätt svenska klassiker inom den humoristiska barndeckartraditionen.
Jag skrev för en hel massa år sedan en text om humorn i Agaton Sax-berättelserna. Jag skulle kunna lägga upp den på Svenska Panoptikon.
Hälsningar,
Mattias B
Skicka en kommentar